Knäcka koden: Deadly Dozen sportanalys & idrottsanalys

För att utforma en optimal plan måste vi först förstå idrotten och idrottaren. Detta görs med en behovsanalys, en tvåstegsprocess där vi först analyserar idrotten och sedan den enskilda idrottaren.

Idrottskategorier:

Här är några exempel på olika typer av idrotter (vissa kategorier överlappar). Vi har även ungdoms- och veterankategorier samt särskilda grupper som paralympier.

• Styrkesporter: Styrkelyft, Strongman, Tyngdlyftning.

• Styrke- och snabbhetssporter (friidrott): Friidrott (kast, hopp och sprint).

• Lagsporter (inkräktande bollspel): Fotboll, Soccer, Rugby, Hockey.

• Lagsporter (fältnings-/slagspel): Cricket, Rounders, Baseball, Softboll.

• Nät-/vägg-/racketspel: Tennis, Squash, Badminton, Bordtennis.

• Uthållighetssporter (cykliska sporter): Långdistanslöpning, Cykling.

• Kombinerade sporter: Skidskytte, Triathlon, Tiokamp.

• Kampsporter: MMA, Boxning, Karate, Judo.

• Gymnastik: Golvövningar, Barr, Hopp.

• Komplexa koordinationssporter (dans): Konståkning, Synkroniserad simning.

• Vattensport: Simning, Surfing, Segling.

• Friluftsliv: Bergsklättring, Klättring, Orientering.

• Målsporter: Bågskytte, Pistolskytte.

• Extremsporter: Skateboard, Mountainbike, Base Jumping.

• Motorsporter: Formelracing, Motorcykelsport.

• Fitnessrace-sporter: Konventionella fitnessrace-sporter som Deadly Dozen och Hyrox. Specialiserade fitnessrace-sporter som CrossFit och Hinderbanelöpning (OCR).

De flesta idrotter kan klassificeras i en av de fyra kategorierna nedan, där vissa idrotter har grenar i varje kategori. Tennis har till exempel individuell duell (singel) och duell (dubbel).

• Individuell: Tävlar som individ mot grenen.

• Individuell duell: Tävlar som individ mot en annan individ.

• Duell: Tävlar som par mot ett annat par.

• Lag: Tävlar med 3 eller fler individer mot ett annat lag.

Sportanalys

• Sportöversikt: Vad är den typiska tävlingssäsongen och de huvudsakliga evenemangen under året?

• Rörelseanalys: Vilka rörelsemönster är vanliga i idrotten och behöver därför tränas? Kinetik är läran om de krafter som skapar rörelse, och kinematik är läran om rörelse

• Fysiologisk analys: Vilka krav på styrka, kraft, hypertrofi, muskeluthållighet, metabolism, snabbhet, smidighet och rörlighet ställer idrotten?

• Skadeanalys: Vilka är de vanligaste skadeplatserna, och hur minimeras skaderisken effektivt?

• Positionsspecifik analysVilka är de olika behoven för varje position? Till exempel skiljer sig kraven som ställs på en prop från de som ställs på en winger i rugby
  

Informationen ovan kan inhämtas genom att titta på idrotten, delta i tävlingar och prata med tränare, idrottare och andra åskådare. Även att titta på idrotten på tv eller söka efter videor online ger ovärderlig insikt när du närmar dig rollen som åskådare med en tränares öga.

Utöver allt detta finns det en uppsjö av information online om analys av olika idrotter. Du kommer att hitta artiklar som diskuterar de fysiska kraven i en idrott, skadeövervakningsstudier som ger dig information om skadors förekomst, samt otroligt välredigerade videor som visar rörelsekraven för specifika positioner - gör din research!

Analysen av idrott är mycket enklare med tillgängligheten av olika teknologier som videomjukvara, GPS (Global Positioning System) och pulsmätare, med mera.

Ett exempel på användning av dessa teknologier är tids-rörelseanalys. Till exempel kan video och GPS användas för att bedöma hur mycket en mittfältare i fotboll rör sig under 15 minuters spel. Lägg till en pulsmätare, och du kommer att få data om genomsnittspulsen under en match och hur ofta specifika positioner går in i vad som ofta kallas en "röd zon"-puls (över 90 % av maxpulsen).

Deadly Dozen är ett event som är enkelt att analysera eftersom det finns färre variabler. Det är en individuell idrott där idrottaren tävlar som individ mot eventet (eller som par eller lag mot eventet), det vill säga, ingen annan idrottare påverkar direkt deras prestation. Utöver detta är varje aspekt av eventet planerad i förväg. Vi vet exakt hur länge idrottaren springer och vilka rörelser/övningar de behöver utföra.

Idrottssäsonger:

De flesta idrotter följer en årlig plan som arbetar mot huvudsäsongen då de stora eventen äger rum. Till exempel är rugbyspelare väl medvetna om den intensiva försäsongsträningen inför huvudsäsongen. Vissa idrotter, som kampsporter (MMA), följer dock kanske inte en exakt säsong varje år, där idrottare potentiellt accepterar stora matcher vid olika tidpunkter under året. 

Fyra delar av den konventionella idrottssäsongen:

• FörsäsongEn tid då idrottare förbereder sig fysiskt för säsongen och då lag ofta spelar uppvisnings-/uppvärmningsmatcher

• Ordinarie säsongDen tid då de flesta matcherna spelas (ligatävlingar, etc.)

• EftersäsongTiden efter säsongen. Lag har ofta en turnering för att vinna ett mästerskap (slutspel)

• LågsäsongDen tid lag använder innan säsongen börjar för att vila, återhämta sig och förbereda sig för nästa försäsong/säsong.

Deadly Dozen-säsongen

Även om Deadly Dozen kan hålla lopp året runt, är den primära säsongen sommaren. Därför ses vintern som lågsäsongen (även om det är en bra tid för en inomhusbanesäsong), där en aerob bas vanligtvis etableras. Våren fungerar som försäsong där träningen trappas upp och lägger mer vikt vid loppspecifika rörelser och egenskaper, och sommaren är huvud-/ordinarie säsongen - sensommaren är då de stora mästerskapen äger rum.

Idrottaranalys

• Analysera idrottarens ålder, kön och antropometri (längd, vikt, extremitetslängder, etc.) - vilka är för- och nackdelarna med var och en för deras idrott?

• Titta på deras träning och skadestatus

• Genomför tester för att utvärdera idrottaren

• Utvärdera resultaten jämfört med din research och deras jämlikars testresultat (med hänsyn till positionella krav) - använd normdata

• Baserat på resultaten och jämförelserna, besluta om träningsprioriteringarna för denna idrottare i samråd med dem.

En analys av idrottaren bör alltid börja med ett enkelt samtal (för en personlig tränare skulle detta vara den inledande konsultationen). För att verkligen förstå en idrottares behov måste du lära känna dem och bygga förtroende. God kontakt kommer att resultera i att idrottaren ger ärlig feedback, vilket är avgörande, eftersom ärlig feedback om hur idrottaren känner och reagerar på träningen bäst kan informera din programmering.

Därifrån kommer testning att ge dig relevant data, och normdata ger information till detta.

Normdata

Normdata är data från en referenspopulation som fastställer normer som kan jämföras mot. Det finns dock några saker vi måste ta hänsyn till.

Om du använder "normer" eller "värderingstabeller" för att tolka dina testresultat måste du överväga om testerna utfördes med samma protokoll - många tester har ett antal varianter men ges ändå samma namn.

• Skiljer sig utrustningen på något sätt?

• Är avstånden desamma: Metriskt eller imperialt system - är testet upplagt i meter eller yards?

• Användes samma startposition?

• Gavs samma startkommando? Det vill säga, 3-2-1 Kör!

• Var väderförhållandena desamma?

Det är också viktigt att överväga vilken populationsgrupp normdatan härrör från. Till exempel åldersgrupp eller förmågenivå - många studier har genomförts med universitets-/högskolestudenter/idrottare.

Publicerade normer baseras i allmänhet på intervallet av poäng runt medelvärdet. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att ett resultat över genomsnittet är bra. Till exempel kan testgruppen ha uppnått dåliga resultat rakt igenom, och därför är ett resultat över genomsnittet fortfarande relativt dåligt.

Minsta värdefulla förändring

Konditionstestning genomförs vanligtvis flera gånger per år för att utvärdera förändringar i en idrottares prestation och identifiera var programmässiga anpassningar kan behöva göras.

Tyvärr finns det otaliga faktorer som kan påverka testresultat en given dag. Till exempel en idrottares aktiveringsnivå, koffeinintag, sömnkvalitet natten innan samt övergripande trötthet och stressnivåer. Därför kan förändringar i testresultat inte alltid tillskrivas ökningar eller minskningar i övergripande prestation. Det kommer också att finnas en viss variation mellan testresultat oavsett hur perfekta förhållandena är, och detta är mer problematiskt när det finns mindre marginal i testet, det vill säga ett test som varar mindre än 10 sekunder.

Med det sagt är det viktigt att vi bestämmer vad som är en värdefull eller meningsfull förändring i en idrottares testresultat, och detta kommer naturligtvis att bero på testet. Till exempel en ökning på 2 cm+ i ett vertikalhopp eller 0,08 sekunder (80 millisekunder) på ett 5-0-5-agilitytest (tidsportar är betydligt mer exakta än ett stoppur).

I slutändan, när man ska bestämma SWC för ett test, handlar det om tränarens erfarenhet och kunskap om testet och normdatan.

Deadly Dozen-analys

Hittills har vi fastställt några saker om behoven i DD-loppet:

• Loppet innebär att idrottaren tävlar mot eventet, det vill säga andra tävlande påverkar inte direkt deras prestation

• Loppet innebär 12x 400 m löpning, vilket är totalt 4800 m. Förutom det första loppet utförs dessa i ett uttröttat tillstånd, och benen är ofta hårt belastade innan

• Nyckelrörelser inkluderar belastade bärningar, marklyft, knäböj, utfall, press över huvudet, krypande, samt att gå ner i liggande position innan man reser sig och hoppar horisontellt

• För den genomsnittliga idrottaren skulle vikterna anses ganska låga i en styrketräningsmiljö (utförande av set under 10 repetitioner), men för de höga repetitionsintervallen (60 repetitioner / 100+ meter) är vikterna relativt höga. I ett uttröttat tillstånd kommer de flesta idrottare att behöva dela upp vissa av övningsstationerna i flera set, det vill säga set om 10-20 repetitioner

• Loppet kommer att pågå mellan 40 och 120 minuter

Med tanke på punkterna ovan behöver idrottaren en god aerob bas (aerob kapacitet - arbeta under lång tid) och stor aerob kraft.

Aerob kraft är förmågan att arbeta med högre intensitet samtidigt som man primärt använder det aeroba systemet. Om en idrottare rör sig för långt förbi sin anaeroba tröskel (även kallad laktattröskel), kommer de inte att återhämta sig och kommer att bränna ut.

God anaerob kondition och förmågan att tolerera obehaget av att det anaeroba systemet arbetar hårt är också avgörande. Muskeluthållighet är nyckeln för att säkerställa att musklerna kan fortsätta arbeta efter perioder av intensiv träning.

Idrottaren behöver god löphastighet för att täcka 400 m så snabbt som möjligt och höga nivåer av muskelstyrka så att de belastade Labour-stationerna inte tar för mycket ur dem. Om en idrottare inte är lika stark kommer vikterna som används under marklyftet, knäböjen och stötlyftet, etc, att orsaka enorm trötthet.

Med hybridevenemang som Deadly Dozen är det en balansgång mellan att ha tillräckligt med muskelmassa och styrka för att flytta vikterna med större lätthet, men samtidigt inte vara för tung så att det påverkar idrottarens löpförmåga negativt - en smalare idrottare kan ha fördelen när det gäller löpning, men en mer muskulös idrottare kan ha fördelen när det gäller Labours.

God kraft i underkroppen krävs för att hoppa, och god kraft i både under- och överkroppen krävs för att ta vikterna över huvudet.

Idrottaren behöver god balans, koordination och smidighet för att övergå mellan de olika stationerna och utföra korrekt form och teknik. De behöver kunna byta riktning snabbt under Distance Labours som Farmers Carry.

God rörlighet och flexibilitet krävs för att säkerställa att idrottaren kan utföra övningar som KB Goblet Squat till korrekt djup.

Coach Jason Curtis
Grundare & Tävlingsledare